Hoppa till innehåll

Ekonomipriset 2023 till Claudia Goldin för viktig forskning om kvinnors förutsättningar på arbetsmarknaden

Varför är det globalt sett färre kvinnor än män som yrkesarbetar och varför tjänar kvinnor ofta mindre än män? Förståelse för hur dessa skevheter på arbetsmarknaden har uppstått är viktig både ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och för att förstå andra skillnader mellan mäns och kvinnors förutsättningar i samhället.

Årets mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, Claudia Goldin – utsedd i dag på förmiddagen – har på ett systematiskt sätt kartlagt mönster och orsakssamband för kvinnors medverkan på arbetsmarknaden i USA. Som ekonomisk historiker har Goldin samlat in, bearbetat och vid behov kompletterat data från en period av över 200 år, från slutet av 1700-talet och framåt.

Kring sekelskiftet 1800 arbetade ca hälften av alla gifta kvinnor, till exempel inom jordbruk och familjeföretag. I samband med den industriella revolutionen sjönk andelen yrkesarbetande kvinnor avsevärt. Industrins arbetsuppgifter kunde inte utföras från hemmet, och därmed blev det svårare att kombinera arbete och familj. Kring 1900 yrkesarbetade mindre än 10 procent av gifta kvinnor i USA.

I början av 1900-talet ökade efterfrågan på kvinnlig arbetskraft inom bland annat servicesektorn och textilindustrin. Men det var huvudsakligen ogifta kvinnor som rekryterades. Lagstiftningen hindrade gifta kvinnor från att arbeta och det här bromsade upp kvinnornas inträde på arbetsmarknaden.

Goldin fann vidare att inträdet också försvårades av förväntningar kring framtida arbetsmöjligheter. Kvinnor som såg framför sig ett kommande giftermål hade inte samma motivation till studier – det skulle helt enkelt vara en bortkastad investering om äktenskapet, av juridiska skäl, inte tillät arbete. När lagstiftningen så småningom började ändras under mitten av 1900-talet tog det tid för nya generationer av unga kvinnor att följa nya mönster: de hade växt upp med mammor som var hemmafruar och även om mammorna nu tilläts återgå i arbete hade många unga kvinnor redan gjort sina utbildningsval.

P-pillret hade stor betydelse för en ändring av amerikanska kvinnors utbildnings- och karriärval. I och med att pillret introducerades vid olika tidpunkter i olika delstater kunde Goldin visa att möjligheten till familjeplanering gjorde att kvinnor senarelade äktenskap, fick nya incitament till att investera i utbildning och också gjorde nya yrkesval.

Lönegapet mellan män och kvinnor har minskat över tid men är fortfarande närvarande på arbetsmarknaden, trots diskrimineringslagstiftning och policys om lika lön för lika arbete. Claudia Goldin har pekat ut föräldraskapet som en orsakande faktor; samma slutsats har dragits i studier av situationen i många andra höginkomstländer. Anställda i många branscher förväntas i dag vara ständigt tillgängliga och flexibla inför arbetsgivarens krav. Eftersom kvinnor inte sällan tar ett större ansvar än män för barnomsorg försvåras både löneökning och karriärklättring. Arbetsuppgifter som är besvärliga att kombinera med deltidsjobb gör det dessutom svårare att fortsätta karriären för den person i hushållet, vanligtvis kvinnan, som väljer att gå ner i arbetstid. Allt detta har långtgående konsekvenser för kvinnors löneutveckling.

Årets ekonomipris visar på ett lättbegripligt sätt vikten av grundläggande samhällsvetenskaplig forskning. Den är nödvändig för att vi ska förstå fundamentala aspekter av människors liv och, i det här fallet, varför demokratiska samhällen inte ger män och kvinnor samma arbetsförutsättningar. Claudia Goldin är en mycket värdig mottagare av Ekonomipriset. Jag ser fram emot att få möta henne när hon kommer till Stockholm i december!

Hans Ellegren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *