Hoppa till innehåll

Nobelprisen 2023

Årets Nobelpriser gav som vanligt många spännande insikter i vetenskapliga genombrott. Jag har tidigare berört Claudia Goldins viktiga forskning om kvinnors situation på arbetsmarknaden över tid, vilket belönades med Ekonomipriset. När det gäller Nobelprisen i både kemi och fysik handlar det denna gång om små, små ting. För kemins del i nanoskala.

Kemipristagarna Moungi Bawendi, Alexei Ekimov och Louis Brus ligger bakom utvecklingen av kvantprickar, kristaller av nanopartiklar som är så små att det uppstår så kallade kvanteffekter som bestämmer hur de beter sig. De kunde visa att nanomaterial bestående av metallföreningar får olika egenskaper beroende på hur stora (eller snarare, hur små) partiklarna är. Det här har introducerat en ny dimension i ämnens egenskaper: inte bara antalet elektroner och deras organisation i elektronskal spelar roll, partiklarnas storlek gör också att samma ämne kan variera i till exempel optiska egenskaper, i förmåga att leda ström och hur pass väl de kan katalysera kemiska reaktioner.

Om nanoskala känns litet så får man gå ned ytterligare nio storleksordningar i skalan för att hitta årets Nobelpris i fysik! Pierre Agostini, Ferenc Krausz och Anne L’Huillier belönas för att ha skapat extremt korta ljusblixtar, så korta att de hinner registrera rörelsen hos enskilda elektroner. Sådana rörelser kan vara över på ett 10-tal attosekunder, alltså på en skala av 10 upphöjt till minus 18 sekunder. Den nya tekniken gör att vi nu kan observera vad som händer inuti en atom, en upplösning som länge ansågs helt ouppnåelig.

Att en av fysikpristagare i år, Anne L’Huillier, är svenska var förstås extra roligt. Det är blott den femte svensken genom alla tider som får fysikpriset. Och med tanke på att det sammanlagt finns 225 forskare som tilldelats Nobelpriset i fysik kan man knappast säga att vara forskare verksam i Sverige har inneburit någon särskild fördel. Alfred Nobel var också mycket tydlig i sitt testamente: ”intet afseende fästes vid någon slags nationalitetstillhörighet sålunda att den värdigaste erhåller priset, antingen han är Skandinav eller ej.”.

Antalet svenska fysikpristagare är för övrigt lika stort – eller litet om man så vill – som antalet kvinnor som fått priset. Vad framtiden har att utvisa återstår att se. Det torde dock inte vara en alltför vild gissning att det senare antalet snart kommer att överstiga det förra. Andelen kvinnor inom den internationella professorskåren ökar och ett tecken på det är att av de sammanlagt fem kvinnor som fått Nobelpriset i fysik har tre tilldelats priset 2018–2023.

Priset i fysiologi eller medicin, som delas ut av Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet, till Katalin Karikó och Drew Weissman var inte helt oväntat, det var väl mer en fråga om när. Deras grundläggande arbeten visade hur mRNA med en modifierad sammansättning kan injiceras i människor utan att brytas ned av kroppens försvarsmekanismer, och i stället producera mängder av protein. Detta ledde i sin tur till möjligheten att mycket snabbt utveckla nya vaccin genom att injicera mRNA motsvarande delar av till exempel viruspartiklar, varvid kroppen utvecklar ett starkt immunförsvar mot den infektion som viruset orsakar. Och det var ju just denna teknik som ledde till att ett vaccin mot covid-19 kunde tas fram med sådan raketfart. Var hade vi stått i dag om inte pandemin så effektivt bromsades upp tack vare den grundforskning som Katalin Karikó och Drew Weissman bedrev innan begreppet covid-19 ens hade myntats?

För vår del skedde ett misstag när ett pressmeddelande om Nobelpriset i kemi gick ut till svenska medier timmarna innan beslutsmötet hölls. Som tur var hade inte de två kemipristagare vi lyckades nå vid uppringningen för att informera om priset fått höra om nyheten i förväg. Men det som skedde var naturligtvis inte bra och det är bara att beklaga.

Pressmeddelanden från Akademien skickas ut till media med hjälp av ett utskickssystem som tillhandahålls av en extern leverantör. Enligt de utredningar vi gjort finns inget tecken på intrång hos oss. Leverantören har inte heller uppmärksammat något intrång eller tekniskt fel på själva systemet. Återstår gör den mänskliga faktorn. 

Akademien bär ansvaret för att de rutiner vi använder är tillräckligt kvalitetssäkrade för att så långt det bara är möjligt undvika att misstag kan ske i kritiska steg. Vi vidtog direkt en rad åtgärder i vårt arbetssätt för att minimera risken för att liknande misstag ska kunna hända igen.

Eftersom Nobelprisen tillkännages mer eller mindre omedelbart efter att besluten är tagna förstår nog de flesta att informationsmaterial behöver förberedas i förväg. Men det betyder inte att allt redan är klart innan besluten har fattats, och vi är alltid beredda på olika scenarier. Förslag om ändringar eller ingen utdelning kan komma upp vid beslutsmötena.

Hans Ellegren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *