Hoppa till innehåll

Gensaxen ett steg närmare den gröna omställningen

I onsdags (7/2) kom det glädjande beskedet att EU-parlamentet röstat ja till ett förslag om ett nytt regelverk för genomredigerade (läs ”genom” som genomet, alltså arvsmassan) växter. Det gäller bland annat sådana växter där gensaxen CRISPR/Cas9 använts, vars upptäckare Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna 2020 belönades med Nobelpriset i kemi.

I stora drag handlar EU-parlamentets beslut om att undanta vissa typer av genomredigerade växter från EU:s restriktiva GMO-regelverk. Det är växter som med gensaxen fått riktade mutationer i sin arvsmassa, mutationer som lika gärna skulle kunna ha uppstått spontant i naturen eller under traditionell växtförädling. Andra genomediterade växter kommer även i fortsättningen att regleras som GMO, även om det för vissa kommer att bli en ”light-version”. 

Detta är något som vetenskapssamhället länge har kämpat för. Det råder vetenskaplig konsensus om att växter framtagna med gensaxen och liknande genetiska tekniker inte är mer riskabla för människa eller miljö än sådana grödor som växtförädlare tagit fram under årens lopp. Med moderna genetiska metoder kan växter lättare skräddarsys för att underlätta den så nödvändiga gröna omställningen, och för att trygga livsmedelsförsörjningen för kommande generationer.

Vetenskapsakademien har länge varit aktiv i frågor kring genetik och växtförädling. I vår serie Vetenskapen säger kom 2022 ut en skrift som beskrev det vetenskapliga kunskapsläget kring genetiskt modifierade växter. Vi tog dessförinnan initiativ till boken Bortom GMO: vetenskap och växtförädling för en hållbar framtid, skriven av ledamöterna Roland von Bothmer, Torbjörn Fagerström och Stefan Jansson. Den har fått stor spridning och översatts till flera språk, just nu är en japansk upplaga på gång.

Användning av molekylära metoder inom växtförädlingen har varit – ursäkta uttrycket – en het potatis. Det har funnits starka röster emot från olika intresseorganisationer, och frågan har blivit politisk. Det är i sådana situationer som vetenskapsakademier kan göra viktiga insatser som neutrala förmedlare av var vetenskapen står. Det är ett viktigt led i att motverka faktaresistens. I Sverige har Vetenskapsakademien arbetat tillsammans med Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien. På motsvarande sätt har vetenskapsakademier i andra europeiska länder agerat genom uttalanden och sammanställning av vetenskapliga underlag, både enskilt och genom samarbetsorganisationer som European Academies’ Science Advisory Council (EASAC). En gemensam och tydlig hållning kan ha bidragit till att vi nu fått EU-parlamentets majoritet att börja omfamna den moderna genetiken. 

När det gäller gensaxen och dess användning inom växtförädling är frågan dock ännu inte riktigt i mål. Nu vidtar förhandlingar mellan EU-kommissionen, EU-parlamentet och Ministerrådet som kan ta tid. Det skulle kunna potentiellt kunna leda till förändringar i förslaget, men en mycket viktig milstolpe har nu passerats. 

Hans Ellegren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *