Hoppa till innehåll

Artificiell intelligens – möjligheter och begränsningar

En av de stora frågorna i samhällsdebatten för stunden är artificiell intelligens (AI), ett begrepp vi alla har eller kommer ha att förhålla oss till. För det lär knappast vara en övergående fråga. Redan i dag påverkar AI många företeelser i samhället och potentialen för att den på många sätt ska förändra vårt sätt att leva och arbeta framöver är stor. Det reser i sin tur frågor kring reglering och ansvarsfull användning.

Ska man förresten använda ordet ”intelligens” i sammanhanget? Ja, det beror förstås på hur man definierar intelligens (annat än att något skämtsamt säga att det är de färdigheter man mäter med ett intelligenstest). I fallet med människans intelligens talas ofta om den mentala kapaciteten att kunna dra slutsatser, lösa problem, göra reflektioner och associationer, och tänka abstrakt. Är det vad den artificiella intelligensen klarar av? Kanske inte riktigt.

Däremot arbetar den artificiella intelligensen med samma upplägg av informationsinhämtning och uppbyggnad av erfarenhet som den mänskliga hjärnan. Genom sensorer, till exempel kameror, ges datorn indata vilka ligger till grund för de modeller som byggs upp. De ger i sin tur AI möjlighet att tolka ny data. Upplägget motsvarar hur våra sinnesorgan och vår hjärna fungerar.

Vetenskapsakademien genomför just nu en rad aktiviteter kopplade till AI. Vi har precis släppt en ny del i vår skriftserie Vetenskapen säger på temat AI.

Skriften erbjuder en aktuell och objektiv kunskapssammanställning över vad AI är och hur det fungerar. Genom denna information vill vi bidra till en vetenskapligt grundad debatt om den nya tekniken.

AI var också temat för årets Akademisymposium (AI i vetenskapens tjänst) som hölls förra veckan. En rad exempel på hur AI kan underlätta många processer i samhället presenterades. Vid symposiet hölls också ett samtal om moraliska, etiska och juridiska aspekter på AI.

Och vid riksdagens forskningsdag i morgon gör AI intåg i Sveriges riksdag. Vetenskapsakademien har bistått riksdagen i planeringen av evenemanget. Efter inledande diskussioner i de olika utskotten samlas hela riksdagen till ett seminarium där några av våra ledamöter, kompletterade med annan expertis, redogör för möjligheter och begränsningar med AI. I samband med evenemanget får alla riksdagsledamöter var sitt exemplar av Vetenskapen säger – om AI.

Omfattningen av AI:s förmodade påverkan på samhället har liknats vid den som den industriella revolutionen innebar. För rimligen är företeelser som översättningsverktyg, chattrobotar med språkmodeller eller patrullrobotar som fattar helt autonoma beslut vid bekämpning av radarsystem bara att betrakta som början. Utvecklingen går rasande snabbt. Vetenskapsakademien kommer med både nyfikenhet och ansvarsfullhet att följa denna utveckling.

Hans Ellegren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *